# Positiv och negativ stress i träning
Author: savvyranch

Den finns såväl positiv som negativ stress, och nyckeln till framgång är ett träningsprogram som utnyttjar positiv stress i hästens träning för att kunna ge en givande erfarenhet för er båda.

I denna artikel ska jag ge dig mitt system för hur man håller sig på den säkra sidan om linjen mellan positiv och negativ stress.

Ha realistiska förväntningar och lyssna på din häst. Återhållsamhet är faktiskt bare en sida av ditt bidrag till programmet.

Ge hästen tid att bli stark så har du de bästa förutsättningarna för att få en lång och trevlig karriär med din häst, oavsett dina mål.

Hos hästen, precis som hos idrottsmän kommer lågväxel- och högväxel styrka från två olika sorters muskelfibrer: långsamma och snabba.

De långsamma fibrerna är kapabla till många tusen sammandragningar utan att förtröttas – till stor del beroende av den stora kapillärtätheten som svarar för näringstillförseln och borttransport av avfallsprodukter i ett konstant rikligt blodflöde. Ju fler långsamma fibrer hästen har och ju bättre de är tränade, desto större är hans förmåga att tillryggalägga långa distanser på relativt slät mark med ganska långsam, jämn hastighet.

De snabba fibrerna däremot är kapabla till mycket mer explosiva, kraftfulla sammandragningar – men bara korta stunder i taget. Hästen har två sorters snabba fibrer, en med ett moderat blodtillflöde och utmärkt förmåga att använda syre och den andra med sämre blodtillförsel och med förmåga att utföra korta kraftexplosioner anaerobt.

Fastän hästar föds med olika proportioner långsamma och snabba fibrer, kan ett träningsprogram – i viss mån – öka de snabba fibrernas prestationsförmåga genom att förbättra deras kapacitet att utnyttja syre.

Om hästens alla strukturer blev lika starka på samma gång så kunde man ge sig på och utveckla hans förmåga till långsamt och snabbt arbete ögonaböj. Men så lätt är den inte. Olika strukturer utvecklas med mycket olika hastighet.

Om man kräver för mycket tidigt, är det troligt att de långsammare strukturerna går sönder. Det är därför vi ska tänka – hästens utveckling istället för ryttarens önsketänkande.

Hästens inre tidsschema


=========================

Kroppens vävnader får sin kondition som svar på positiv stress – en stressnivå som tvingar varje cell att arbeta hårdare utan att det därför övergår den svagaste vävnadens förmåga. Om du överdriver så blir den sjuk och kan inte svara på träningen, den bryts ner istället.

På grund av att det kardiovaskulära systemets vävnader har den bästa blodtillförseln och är de mest elastiska, är det detta system som först kommer upp i kondition. Hästens hjärta och lungor – och det syrebärande nätverket av artärer och vener som dessa betjänar. Tar två till tre månader.

Resten av hästens muskler kommer ikapp om en eller ett par månader.

På insidan är det emellertid så att de ”långsammare” vävnaderna (som ligament, ledkapslar och ben) som har sämre blodtillförsel, fortfarande är känsliga för skador.

För att hästens ”medel”-vävnader (ligament, senor, ledkapslar och hovvävnader) ska komma ikapp med musklerna behöver hästen arbeta sammanlagt mellan sex och tolv månader. Under den tiden ska du fortfarande lägga tyngdpunkten vid långsamt och jämt arbete.

Sen kommer slutfasen, nämligen träningen av skelettet.

Naturligtvis har benvävnaden redan börjat bygga upp sin kondition jämsides med e mjuka och hårdare vävnaderna; men pga. att benvävnaden är den långsammaste i kroppen, behöver den längre tid på sig: mellan tolv och tjugofyra månader.

Och därför att benvävnaden har den sämsta blodtillförseln, kräver den också mera stress – positiv stress, d.v.s. i form av snabbare arbete men i kortare omgångar – för att kunna svara. Den ökade ansträngningen utlöser bättre service från blodbanken och därmed börjar en effektivare ommodelleringsprocess. (sex månader tidigare var inte benvävnaden tillräckligt stark för att tåla och dra nytta av denna stress; men från och med nu har den en stabil grund att utvecklas från utan risk.